Jag har haft ont i mitt ena öra nästan en vecka. Trodde jag hade en vaxpropp eller något som retade trumhinnan så jag testade med Revaxör 3 - 4 gånger men ingenting hjälpte. Ringde till min läkarcentral och se: Jag fick tid samma idag, kl 14!!! Jag hade faktiskt inte väntat mig detta, tänkte att det blir väl till att vänta till nästa vecka, torsdag kl 13 eller så...
Kom in till läkarcentralen i god tid och fick strax sitta in och vänta, doktorn är liite sen men han kommer snart sa den vänliga sköterskan. Slog mig ner och tittade mig förstrött omkring. Då fick jag syn på det rostfria rullbordet med alla "öronläkarverktygen"......... och jag blev direkt 4 - 5 år gammal och livrädd! På rullbordet fanns flera av de redskap som jag kände igen sedan jag var liten och hade ont i öronen fast numera var de flesta av hygienisk plast. Krokar och övriga "petverktyg" såg likadana ut som då.
Jag var öronbarn fast ordet ännu inte var uppfunnet. öroninflammation efter öroninflammation drabbade mig och av någon anledning blev jag skickad till Lunds lasarett för behandling.
Mormor och jag åkte tåg dit och det var ju trevligt i och för sig att få åka tåg men behandlingen var ju mindre rolig. Jag minns än idag när doktorn i sin vita fladdrande rock med uppfälld krage kom in i rummet och beordrade mig att sätta mig i mormors knä i en stor stol. Utan någon som helst förklaring vad som komma skulle fällde han ner sin stora "pannlampa", ja den var stor som en CD-skiva och satt fast med ett band runt han hjässa och tog ett litet redskap som såg ut som en sådan där metallsprits som mor hade när hon bakade kakor.
Han kikade in i mitt ömma öra och började peta lite och ..... PANG!!!!! Det kändes som om en ballong exploderade inuti mitt huvud.
- Ja, vi får sticka hål på trumhinnan för det finns vätska bakom, sa han. Duktig flicka som sitter så fint!
Ja, vad skulle jag göra? Jag var ju chockad och hade stor respekt för farbror doktorn och vågade helt enkelt inte varken prata, gråta eller skrika, då hade han kanske blivit arg på mig.
Mormor kramade om mig och berömde mig och sedan gick vi till Gerdabaren och drack varm choklad och åt en god kaka som tröst innan det var dags att ta tåget hem igen.
Detta upprepades några gånger sedan slapp jag i alla fall det där med trumhinnan. Efter operation av både mandlar och polyper var alla mina öronbesvär försvunna och jag har faktiskt aldrig haft någon som helst besvär varken med öron eller hals.
Ja, och nu satt jag där i doktorns rum och allt kom för mig igen!
Han kom in efter en stund, en doktor som var ung nog att kunna vara min son och log vänligt och kikade i mitt öra, försiktigt försiktigt.
- Det är i alla fall ingen vaxpropp, sa han. Det är nog vätska bakom trumhinnan. Jag ska kolla lite till.
- Du ska väl inte sticka hål på trumhinnan, frågade jag och försökte låta skämtsam fast jag var livrädd. Jaha, nu var vi där igen tänkte jag.
- Nej nej, det gör man inte nu för tiden, sa han. Du ska få penicillin så blir du fort bra igen!
- Oh tack så mycket, sa jag var så lycklig inom mig så jag skulle kunna jubla högt. Men, så gör inte en duktig flicka.
- Tack för hjälpen doktorn. Hej då! Jag svävade ut.
Det här med transferbilder på ljus är bara hur kul som helst att göra...
Jag tillverkar även transferbilder på beställning där kunden kan skicka bilder på tex dop, bröllop, jubileum, födelsedagar och annat kul. Även text till om så önskas. Läs mer på www.pysselpynt.se
Jag har också gjort några kort med ark och bakgrund från KANBAN som har så fina varor. För en gångs skull är det inte 3D-teknik. Det var efterfrågan på lite mindre kort som passar till en blombukett eller till en present så arket räckte till några sådana med.
Motiven här har jag själv tillverkat på specialpapper avsedda för ändamålet. Barnbarnet konfirmerades och jag använde mig av egna foton som jag skrev ut i skrivaren.
Bårderna på kortet här ovan har jag stansat ut med Martha Stewart's Doily Lace 
Motiv från Italien.
.JPG)
Två stycken Dufex Pyramides-kort till den nya babyn, 
Dessa tre blomstermotiv finns på samma ark från Dufex..JPG)
